ShiftSwedens mission och skiften

ShiftSwedens mission är att ställa om Sverige, fossilfritt och resursmedvetet, till attraktiva och tillgängliga livsmiljöer för alla. Det behövs tre stora skiften inom samhällsbyggnad och mobilitet för att en omställning ska vara möjlig:

  • Från resurskrävande linjära samhällsbyggnadsprocesser till hållbara och värdeskapande cirkulära affärsmodeller
  • Från ohållbara transporter till en ny frihetsreform med konkurrenskraftiga alternativ till enskilt bilresande
  • Från samhällsplanering i silos till ett integrerat ekosystem för byggd miljö och mobilitet

Från resurskrävande linjära samhällsbyggnadsprocesser till hållbara och värdeskapande cirkulära affärsmodeller

För att skapa hållbara attraktiva platser och livsmiljöer, behöver fokus för omställningen flyttas från enskilda byggnader och anläggningar till hela stadsdelar eller grannskap. Det ställer nya krav på samhällets gemensamma värdeskapande. Vi behöver utveckla smartare sätt att arbeta med inkludering och deltagande i bygg- och planeringsprocesser. Livet mellan husen, ekosystemen, inkludering, trygghet och hälsa blir mer betydelsefulla att ta hänsyn till. Den byggda miljön står inför utmaningen att på kort tid ställa om från ett system där resurser slösas till en hållbar resursanvändning. Att gå från att bygga nytt, av nya material, på nya platser, till att börja med att överväga behovet och om det går att tillgodose utan att bygga något nytt. Är det möjligt att bygga om, anpassa eller renovera? Vid rivning, går det att återanvända och återbruka byggmaterial? Om behovet att bygga nytt kvarstår, hur ska man i så fall bygga och designa för långsiktig användning, med minsta miljö- och klimatpåverkan? Cirkulära affärsmodeller behöver också beakta resurs- samt avfallshanteringen och mer effektivt nyttjande av fordon och maskiner. I skiftet från en linjär till cirkulär samhällsbyggnadssektor behöver affärslogik, praktiker, regelverk, normer och värderingar utmanas och utvecklas.

För att uppnå systemskifte inom samhällsbyggnad behövs:

- Förändrat förhållningssätt för förändringar av den byggda miljön, där lösningen oftast ska vara att inte bygga något nytt.

- Förändrat synsätt på kvaliteterna i den bebyggda miljön - hur vi konkret värderar alla de icke-ekonomiska värden som skapas och hur detta kan driva ett synsätt som ger attraktiva, trygga, inkluderande livsmiljöer.

- Förändrat synsätt på den långsiktiga förvaltningen och hur vårdandet av det byggda kan bidra till förlängda livstider och minskat behov av naturresurser.

- Cirkulära processer för att minska uttag av naturresurser och energi, minska avfall och minska CO2-belastningen samt värdera långsiktiga värden i våra bebyggda miljöer.

- Gå från kortsiktiga vinstuttag till långsiktigt värdeskapande - det befintliga beståndet av byggnader, anläggningar och transportinfrastruktur behöver nyttjas smartare och vårdas så att livslängden kan förlängas.

- Utformning av bostadsområden, stadsdelar, glesbygd och infrastruktur för att skapa trygghet, välbefinnande och livskvalitet i väl fungerande och attraktiva livsmiljöer.


Från ohållbara transporter till en ny frihetsreform med konkurrenskraftiga alternativ till enskilt bilresande

Vägtransporter står idag för en stor del av klimatutsläppen och markanvändningen i tätorterna. Bilen sågs ursprungligen som en väg till ökad frihet och välfärd, men idag vet vi att den också är en källa till klimatutsläpp, negativa hälsoaspekter, trängsel och brist på plats i städerna. Med det bilburna samhället kom glesare bebyggelser, långa pendlingsavstånd och komplexa resekedjor. Det har skapat tillgänglighet för många, men inte för alla. Omställningen till fossilfrihet behöver därför bottna i en förändrad förståelse för vad transporterna är till för, och hur de upplevs. Fokus bör vara människors tillgång till arbete, utbildning, vård, service, fritidsaktiviteter, upplevelser och sociala kontakter. Resan är ofta ett sätt att nå dit. Men tillgängligheten påverkas också av hur samhället är planerat – var funktioner som skolor eller handel finns. Digitala lösningar och smarta logistikupplägg kan göra att vi inte behöver resa lika mycket och att transporter kan ske mer resurseffektivt. Det finns många lösningar som kan möjliggöra en ny frihetsreform för hållbar tillgänglighet. Till exempel ökade möjligheter att välja gång och cykel, elsparkcyklar, pooler med elbilar, samåkning, kollektivtrafik, närlogistik, distansarbete och nya koncept som integrerar olika tjänster. Men de måste kombineras och utvecklas för att skapa tillgänglighet för olika grupper i samhället. För att nå en hållbar framtid behöver samhällsaktörer erbjuda attraktiva och konkurrenskraftiga lösningar till det enskilda bilresandet som uppmuntrar människor till att reflektera över sina beteenden, och att skapa nya.

För att uppnå systemskifte inom mobilitet behövs:

- Fokus på alla tre sätten som tillgänglighet kan skapas, det vill säga genom a) ökad närhet, b) fler digitala tjänster och c) ökade möjligheter att resa utan egen bil, till exempel genom aktiv mobilitet, kollektivtrafik och delade mobilitetstjänster.

- Utvecklad planering med nya arbetssätt för att minska efterfrågan av resor, samt för att optimera den infrastruktur som redan finns, åtgärder för att skapa plats i samhället för värdeskapande verksamheter genom dels prioritering av de trafikslag samhället vill se mer av, dels minskning av den totala ytan trafiken använder, en inriktning av transportsystemet som är både socialt och miljömässigt hållbart, där människor inte lämnas utanför.

Från samhällsplanering i silos till ett integrerat ekosystem för byggd miljö och mobilitet

Att integrera byggd miljö och mobilitet är avgörande för att skapa attraktiva och tillgängliga livsmiljöer för alla. Försök har gjorts att integrera markanvändningsplanering, byggd miljö och mobilitet men det är fortfarande en svag punkt i planerings- och utvecklingsprocesser i praktiken.

I Sverige är ansvarsområdena uppdelade mellan nationellt, regionalt och lokalt, samt mellan olika sektorer. Ekosystemen för byggd miljö och mobilitet bygger på olika institutionella ramverk och relationer mellan privata och offentliga domäner. Framåt behöver aktörer och perspektiv integreras bättre för att därigenom frigöra nya sätt att tänka och göra.

I en separat strategi för skiftet, som tas fram under 2025, preciseras mer konkret hur ShiftSwedens insatser förväntas bidra till att nå målsättningarna. Den fördjupade strategin uppdateras efterhand och mot bakgrund av utvärdering och gemensamt lärande.